Trots att det fortfarande är augusti i några dagar till så är det ju rätt tydligt att sommaren är ganska över. Jag har ett väldigt svagt minne av att jag någon gång i somras faktiskt var täckt av något som kallas solbränna. Igår när jag skulle köpa ett puder fick jag hjälp av en expedit för att välja rätt färg, hon tog direkt fram den allra ljusaste färgen. Den som är skrämmande lik vetemjöl. Då insåg jag verkligen att det inte var sommar längre.

Jag har faktiskt inte så mycket emot hösten. Jag är nästan överlycklig över att kunna plocka fram alla halsdukar och stickade tröjor och tjocka strumpbyxor (kommer säkert börja klaga om någon vecka eller så, men ändå). Försöker dessutom intala mig själv att jag passar i att vara blek. Jag vet inte om det beror på kylan eller skolstarten eller någon annan anledning, men många verkar däremot ha drabbats av någon drygsjuka just nu. Jag vet inte vad jag har gjort om det nu beror på mig, men jag upplever bara att en del personer plötsligt har en väldigt dryg attityd. Jag märker det från flera olika håll. Jag orkar seriöst inte. Varför kan man inte bara vara glad och trevlig? Eller åtminstone försöka?

Kände för att skriva av mig lite bara, är inte så bitter som jag låter. Nu är ju absolut inte alla dryga heller, puss på alla glada, roliga och trevliga människor<3

Anita