Heeeeej bloggen. Jag sitter just och inte pluggar och får inte ångest alls, för jag har typ inget plugg! Helvetesveckan är officiellt över woho, det är ganska så underbart.

Idag när jag stod och väntade på bussen så hör jag först lite prassel bakom mig, och sen plötsligt från ingenstans så känner jag lukten svepa över mig.... därefter hör jag det underbara krispiga ljudet... Någon stod och åt estrellas sourcream and onion chips preciiis bakom mig. Jag behövde inte vända mig om för att vara 100 % säker på det. Jag vet inte om ni förstår hur jobbigt detta var. Jag har ett väldigt ohälsosamt förhållande till dessa chips, de är typ min drog (haha ni ska se hur arg jag blir på pappa när han ibland köper en annan smak..). Jag fick lust att vända mig om, hoppa på denna person, ta tag i påsen och springa därifrån. Jag lyckades motstå frestelsen som tur va. Men att stå och äta estrella sourcream and onion chips i vindriktning mot mig efter en lång skoldag i slutet av veckan är som att vifta med en vinflaska framför en alkoholist under ångestattack. Typ.

Okej nu har jag skrivit ett helt inlägg om chips, jag behöver seriöst hjälp.

Förutom denna traumatiska händelse så känns allt rätt härligt nu. Kanske beror på härlig musik i öronen, alla fina vänner, att det är sportlov snart, lite festplaner, påsklovsplaner, sommarplaner (ÖLAAAND) och lite andra trevliga småsaker.


Nä nu ska jag minsann kolla om vi har lite chips hemma.

// Anita