Skräckprovet närmar sig, kursprov i fysik A på tisdag. Det är alltså ett prov på allt vi har lärt oss under ett år som typ avgör hela slutbetyget. Jag måste alltså i princip kunna hela fysikboken på ungefär 200 sidor. Fysik är dessutom väldigt svårt. Majoriteten av alla fysikgenomgångar har jag suttit som ett stort frågetecken fylld av frustration, eller något i den stilen.

Men jag inser faktiskt att bakom (väldigt vääldigt långt bakom) all stress, press, ångest och jagförståringentingpanik så är fysik ganska intressant. Allt hänger liksom ihop på något sätt, det är smart. Det är dock extremt sällan man orkar se det så.

Okej jag vet inte alls vad jag tycker just nu, i ena sekunden sitter jag och tänker att "det här är ganska intressant" och i andra tänker jag "JAG FATTAR INGENTING JAG HATAR FYSIK!!" och i tredje sekunden så blir jag så trött på allt jag somnar i någon timme. Ja det har hänt några gånger idag, att plugga i sängen är farligt.

För att det här inte ska bli ett inlägg som endast handlar om fysik (jag behövde verkligen skriva av mig) hehe så kan jag säga att jag var på teater igår. Den var jättebra, malin och alla andra var mycket duktiga och jag fick tårar i ögonen på ett ställe. Det säger ju rätt mycket.

The temper trap - sweet disposition


// Anita