Det var sååååå värt att stanna kvar tjugo minuter och vänta på att agnes lektion skulle sluta för att berätta nyheten för henne och se hennes reaktion hahaha. Fruktansvärt roligt. Bob Dylan är liksom hennes stora idol typ. Så hon blev ju gaaanska glad kan man säga... hahahah.
Men seriöst, det är så galet stort. BOB DYLAN liksom. Herrejesus vad trångt det kommer bli i publiken. Ååh vad jag längtar till sommaren!

För att helt byta samtalsämne så har jag fått min kallelse till högskoleprovet. Helt stört egentligen att man betalar för att gå upp tidigt en lördagsmorgon och skriva prov i åtta timmar... 8.20 - 16.15. Och utan min älskade grafis dessutom </3, hur ska det här gå?



//Anita